Arbetsgivaren betalar inte min övertid — vad gör jag?
I Sverige finns ingen lag om övertidsersättning. Det är kollektivavtalet som avgör — och det avgör ofta också hur kort tid du har på dig. Att leta efter »lagens procentsats« är därför fel startpunkt.
Många chaufförer söker efter den svenska lagen om övertidsersättning. Den finns inte. Arbetstidslagen reglerar hur mycket du får arbeta, inte vad arbetet är värt. Ersättningen ligger i avtalet — och det är där du måste börja.
1. Lagen sätter taket, avtalet sätter priset
Arbetstidslagen innehåller inga bestämmelser om särskild övertidsersättning. Den reglerar i stället uttaget: allmän övertid får tas ut med högst 200 timmar under ett kalenderår.
Hur mycket övertid får kosta, och hur den ska beräknas, står i kollektivavtalet på din arbetsplats. Omfattas du inte av något kollektivavtal måste rätten till övertidsersättning — och beräkningen av den — framgå av ditt anställningsavtal. Saknas den där också, finns det ofta ingen rätt alls.
2. Preskriptionen: tio år, två år — eller mycket kortare
Utgångspunkten i allmän rätt är att en lönefordran preskriberas efter tio år. Men i arbetslivet är den regeln sällan den som gäller i praktiken.
Kollektivavtalet går före
Är du bunden av ett kollektivavtal som inte reglerar preskription gäller två år. Och regleras din lön av ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren och en arbetstagarorganisation kan fristen vara betydligt kortare — ibland bara några månader för att påkalla förhandling.
Slutsatsen är entydig: läs preskriptionsreglerna i ditt avtal först, innan du räknar på beloppen. Det är den vanligaste orsaken till att svenska krav går förlorade.
3. Ditt underlag: förarkortet
Förarkortet registrerar på minuten när du började och slutade — körning, annat arbete, tillgänglighet. Det är arbetstiden som räknas, inte bara körtiden: lastning, lossning, väntan vid rampen och kontroller ingår.
Ställ kortet mot lönespecifikationerna, månad för månad, och markera vilka timmar som låg på kväll, natt eller helg — där skiljer sig avtalets påslag. Resultatet ska vara ett belopp per månad, inte en uppskattning.
🛠 Räkna ut på några minuter vad du har rätt till
TruckerMaster läser ditt förarkort, jämför det med lönespecifikationen och visar rad för rad vad som saknas — och skapar sedan ett brev till arbetsgivaren som du kan skicka. Det är gratis att kontrollera.
Räkna ut vad jag har rätt till →4. Kontakta facket — det är den snabbaste vägen
Är du fackligt ansluten är facket den naturliga och snabbaste vägen: det tolkar kollektivavtalet, känner fristerna och kan påkalla förhandling med arbetsgivaren för din räkning. I det svenska systemet är det den vanliga ordningen, inte ett sista steg.
Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetstiden och kan ingripa mot till exempel för mycket övertid — men myndigheten driver inte in lön åt dig. Det gör i sista hand domstol.
Skicka ändå alltid ett sakligt skriftligt krav till arbetsgivaren med månader, timmar och belopp, och spara en kopia. Det är utgångspunkten för allt som kommer efter.
5. ”Vad riskerar jag gentemot arbetsgivaren?”
Att kräva sin lön är en rättighet, och du kan göra det medan du är kvar i tjänst. Håll dig till fakta, dokumentera skriftligt, argumentera med siffror i stället för anklagelser — det är vad som gör ett ärende starkt.
Rättslig grund
Länkarna går till författningstexten och till tillsynsmyndigheten.
-
Arbetstidslag (1982:673)
Allmän övertid, högst 200 timmar per kalenderår · Svensk författningssamling · sv
-
Preskriptionslag (1981:130)
Den allmänna tioårsfristen · Svensk författningssamling · sv
-
Arbetsmiljöverket
Tillsyn över arbetstiden · driver inte in lön · sv
Allmän information, läget i augusti 2026 — inte juridisk rådgivning. Avgörande är ditt anställningsavtal och det kollektivavtal som gäller för dig, inklusive dess preskriptionsregler. Vid tveksamhet: facket eller en arbetsrättsjurist.